En större undersökning i USA visade att 80% av medarbetarna känner sig stressade på arbetsplatsen. 40% av medarbetarna säger att arbetet är stressade eller mycket stressande (4 eller 5 på en 5 gradig skala). 18% säger att de upplevt verbala hot på arbetsplatsen.

Då är det inte konstigt att hälften av våra sjukskrivningar är stressrelaterade. Men när blir det för mycket?

Även lite stress under lång tid kan vara skadligt. Oftast är det mikro-stressorer som att köra barn, sitta fast i trafiken, trängsel på tunnelbana, hinna med möten, kontakta skolan, skriva klart rapporten, chefen som inte lyssnar, IT-system som gör arbetet mer än lovligt frustrerande, kollegan som inte gör sitt arbete, kunden som inte förstår och tusen andra saker som skapar daglig mikrostress.

Alla dessa mikro-stressorer detta adderas över tid hos dig. Och om du inte får tillräcklig återhämtning kommer de fysiska symptomen. Vi reagerar alla olika på stress men ett par vanliga tecken på att stressen har blivit för mycket är:

Dålig sömn – du känner dig inte utvilad på morgonen, har svårt att somna eller vaknar flera gånger under natten. 

Här kan det vara stresshormon som kortisol som inte har sin naturliga rytm. Kortisolet skall vara högt på morgonen och lågt på natten. Vid långvarig stress förlorar vi den normala rytmen. Är sömn dålig har du kanske för höga nivåer på natten, vilket skapar sömnproblem. Sömnproblem kan snabbt skapa en negativ utveckling som leder till utmattningssyndrom.

Irritation och minnesproblem – du är inte ditt normala lugna effektiva jag. Du reagerar argt på medtrafikanter, känner att kollegor inte förstår, letar efter dina nycklar när du ska ut eller står du i köket undrar vad du skulle där.

Är din kortisolnivå för hög under lång tid ger det negativa effekter på ditt kontrollcentrum, frontalloben. Nedsatt kontroll gör att det som inte upplevdes som störande eller problem tidigare ger ökad aktivitet i vårt känslocenter, amygdala. Amygdala skickar sedan signaler till hypothalamus som skickar signaler att öka produktionen av stresshormon. Med ökade nivåer at stresshormon under längre tid blir ännu känsligare för intryck och hanterar inte emotionella situationer lika bra som tidigare.

Detta påverkar också din minnesfunktion. Nedsatt funktion i frontalloben gör det svårare att koncentrera sig och försämrar korttidsminnet. Det blir som att nedgraderas sig till en långsam processer med mindre RAM.

Hög puls – din puls är hög och det kan kännas som hjärtat bankar. Återigen är det stresshormoner som ställer till. Kroppen förbereder sig för att fly eller fäkta. På engelska  pratas det om tre H; hyperventilation, hyperactivity and hypervigilance. Vi är helt enkelt överspända, med ökad puls och adrenalin som ska hjälpa dig överleva. 

Detta tillståndet har hjälpt oss att överleva. Men det ger också ett kraftigt slitage på kroppen om det aktiveras för ofta eller under längre perioder. 

Stressmage  – Stressmage eller dyspepsi är väldigt vanligt vid hög stress. När kroppen befinner sig i ett stresstillstånd stängs alla icke-kritiska funktioner av. Matsmältning tillhör dessa icke-kritiska funktioner. Det är inte ovanligt att djur (inklusive vi människor) tömmer tarminnehåll när vi blir rädda och behöver fly. Om du tittat mycket på naturfilmer har du säkert sett hur djur tömmer tarmen när ett lejon anfaller. 

Det är vanligt att stress ger sura uppstötningar, diarre eller förstoppning. Dessutom påverkar stressen din tarmflora. Enkelt uttryckt främjar stress dålig bakterier. Detta kan påverka tarmväggarna som släpper igenom skadlig ämnen vilket på sikt kan ge allvarligare skador.

Känner du igen symptomen? Då är det hög tid att funderar över vad du kan förenkla i din vardag. Fundera över hur du skapa bättre återhämtning.

Det är definitivt inte bra att gå in på hösten med hög stress. Förutom att det ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar och andra sjukdomar försämrar stress din kognitiva förmåga. Nu ska vi dock tänka på den bias vi har. De som gör vårt stressindex känner förmodligen att de är stressade och ligger därför högre än medelvärdet för populationen.

Hur ser alla ”måsten” ut för dig och hur hanterar du dessa? Din inställning bestämmer mycket av din stress. Känns det lätt att ta tag i allt som måste fixas? Eller känner du att det tar emot? Hur är det med din sömn, somnar du lätt, sover bra hela natten eller är det lite oroligt?

60-80% av alla läkarbesök involverar stress!  och vår psykolog säger att runt 80% av klienterna idag har en stressproblematik. Samtidigt är nästan hälften av alla sjukskrivningar stressrelaterade. Och omkring 1/3 av alla medarbetare upplever en så hög stress att det är skadligt.

Amerikanska– och Svenska Arbetsmiljöverket inkluderar stress som en av de allvarligare riskmomenten i vår arbetsmiljö. Här har Svenska myndigheter också lagstiftat om proaktiv stresshantering i AFS2015:4.

Stressen har blivit en del av vardagen för många. Och en del av de vi pratar med blir stressade av att stressa, vilket förstärker de negativa effekterna av stress. Du kanske inte kan ta bort alla stressorer, men du kan hantera stressen på ett bättre sätt. 

Vår forskning har visat sju kategorier som har störst inverkan på skadlig stress. Ofta pratar vi bara om arbetet som det som stressar oss, men det skiljer sig väldigt mycket från individ till individ. För en del är det saker i vårt privata liv som stressar oss mest. 

Vanlig områden som stressar oss:

• Arbetsbelastning, arbetsuppgifter och kvaliteten på arbetet till och från dina kollegor
• Den sociala kontexten på arbetet med kollegor, chefer, kommunikation och psykologisk säkerhet
• Personliga mål, var du är i karriären, vad du vill uppnå och hur din utveckling går
• Familj och relationer som inte fungerar som du vill, som skapar otrygghet
• En finansiell situation som känns utsatt och skapar otrygghet, speciellt om det påverkar barn
• Hälsa som ger negativ påverkan på din eller närståendes situation, speciellt om det påverkar barn
• Droger och alkohol är både en påverkan och ett resultat av stressorer

Fundera över vad det är som stressar dig. Många mikrostressorer skapar tillsammans en för hög stressnivå.

Välj ut ett område som känna angeläget. Fundera över hur du kan förbättra det området. Gör ett schema, projektplan, sätt upp mål eller vad som krävs för att skapa rutiner och bestående förbättringar kring ditt utvalda område. Kör på detta i minst en månad. Mät och följ upp, fira dina framsteg och håll koll på vad du har kvar innan du är nöjd.

Forskning kring personlig utveckling visar att om vi förbättra ett område, får vi ofta förbättring på andra område samtidigt. Detta leder till en positiv känsla som ger dig stöd i ditt fortsatta förbättringsarbete.

Och forskning visar att vi även kan förändra vår personlighet. Jag berättar mer om det i vår föreläsning kring Positiv Psykologi.

Stay healthy

Sverker

www.breathemedtech.com

• Är du en riktigt duktig säljare med erfarenhet av systemförsäljning?
• Har du försäljningserfarenhet från större konsultföretag, CapGemini, HiQ, AW eller liknande?
• Är du intresserad av att minska stress och förbättra lönsamhet för våra kunder?
• Vill du hjälpa till att ersätta medarbetarundersökningar med en Digital Hälsocoach som hjälper både medarbetare och företag?

Vi utvecklar en smart och enkel Digital Hälsocoach som visat 18% lägre stress på bara 30 dagar. Medarbetaren för stöd till bättre hälsa och lägre stress. Företaget för avancerad analys för proaktiv interventioner och bättre investeringar får hållbar lönsamhet. En del kallar detta för HR 2.0. Vi tycker det är så här en medarbetarundersökning borde fungera.

• Du får vara med och utveckla marknadens bästa HR-lösning
• Du får göra en riktigt häftig entreprenörsresa
• Du arbetar först mot provision, sedan delägarskap & Co-founder och riktigt bra lön
• Du hjälper till med produktutveckling baserat på kundkrav
• Du kommer också ansvara för marknadsföring
• Du bygger ditt eget team när vi växer
• Du styr dig själv, vi tittar bara på resultat
• Du är rak ärlig och håller vad du lovat

Maila sverker@breathemedtech.com

Man skulle kunna tro att det är de starkaste som klarar den amerikanska armés uttagning bäst. Eller för den delen, vilka faktorer är det som skapar bäst produktivitet hos Google? Och då tänker du att det är vitt skilda kategorier av kunskap och färdigheter.

I en studie som presenteras i Science Daily, juli 2020, har forskare tittat på vilka faktorer som bäst korrelerar mellan de som klarade en 25 dagars specialutbildning. De fann ingen korrelation mellan fysisk styrka och resultat.

Av de 121 som började utbildningen klarade 64 av att fullfölja. De faktorer som visade bäst samband var de mentala! Som forskarna skriver “the biggest determinant was mental. Trainees who identified themselves as extroverted and having a positive affect — the ability to cultivate a joyful, confident attitude — were most likely to complete the course”.

Genom att studera de psykologiska variablerna hos deltagare kunde forskarna bedöma vilka som skulle klara träningen och vilka som skulle ge upp, innan deltagarna själva visste det.

Vi arbetar med samma metoder, longitudinell analys, för att bedöma vilka som hanterar stress på ett bra sätt, och var det finns risk för skadlig stress. Detta hjälper både användare och organisation att arbeta proaktivt. “Vilka faktorer är det som skapar stress hos mig?” är en vanlig fråga, och vi ser att det ofta är ett antal samband som skapar skadlig stress, låg motivation och därmed låg produktivitet.

Det är likande resultat Google visat i sin forskning. Det är psykologiska variabler, snarar än intelligens, som visar korrelation med effektiva team. Inom forskningen går detta under begreppet “Kollektiv intelligens”.

Detta är variabler vi analyserar ni vår lösningen för att undvika skadlig stress och skapa ekonomisk hållbarhet. Kontakta oss idag om du är intresserad av hållbar produktivitet i din organisation.

Har du tankar som snurrar i ditt huvud. Tankar som; om bara…, vad tänker dem om mig, men varför sa jag så, varför sa dem så, varför kan jag inte …. Helt enkelt en mängd negativa tankar om dig själv, ditt beteende och din situation.

Tankar som dessa sänker ditt välmående och din prestationsförmåga. Det stora problemet är att det kan skapa ångest och depression, med riktigt negativa konsekvenser.

Inom Buddhismen och även inom KBT och ACT (och helt säkert inom andra -ismer) talar man om att inte tro på allt man tänker. Och ja, det fungerar för väldigt många, även om det kan krävas en hel del träning.

RAINs är ett sätt att hantera dessa tankar, att hjälpa dig se och förbättra din egen situation.

Rain står för:

R – Recognize

A – Acknowledge, Accept & Allow

I – Inquire & investigate

N – Non-identification

s – Self compassion

Detta är en teknik, ett verktyg – inte ett universalhjälpmedel. Har du ofta negativa tankar krävs det träning och kanske hjälp för att komma vidare.

Recognize eller Identifiera: Första steget är att se ditt eget beteende, dina egna tankar. Detta skapas genom självreflektion. Och ja, här måste vi komma in på mindfulness och meditation. Detta är riktigt bra verktyg för att identifiera dina egna tankar och beteende. Ibland pratar vi om din egen ”hjärnapa”. Det pågår en väldig massa tjatter som inte leder någonstans.

Accept eller Acceptans: Ibland kan denna fasen vara svår. Att ”bara” acceptera, låta en känsla vara och inte kämpa emot den kan kräva träning.

Jag gör regelbundet en meditationsteknik som heter Vipassana (Insikt). En av grundprinciperna här är att identifiera och låta känslan vara. Under meditation kommer det alltid upp saker, både positiva och negativa, vi arbetar på att bara låta det vara. Vi ser att det finns och sen får det vara. När vi inte kämpar emot tanken eller känslan försvinner den ofta ganska fort.

Inom Vipassana och Buddhism säger vi ”This too shall pass” som kallas ”Anicca”. Det var för övrigt detta som Björn Natthiko Lindeblad pratade om i sitt Sommarprat 2020.

Uttrycket finns i många gamla skrifter, allt från Sufister, Kristna till moderna poeter som Edward FitzGerald.

Investigate eller Undersöka: Här är vi nyfikna, var kommer tanken ifrån? Har jag känt det förut, var? Är det sant? Är det något jag skall ta tag i? Om det är sant, vad behöver jag och hur skall jag göra?

Om det är sant och viktigt kan vi skriva ner tanken och försöka dela upp det i delar eller småprojekt. Här tycker jag NÖHRA-modellen som jag lärde mig genom NLP, är bra och enkel.

Det som gör skrivandet så nyttigt är att du kan låta texten vara ett tag, sedan gå tillbaka och utvärdera den igen. Vad vi ofta ser är att det som var så starkt och viktigt ena dagen, kanske inte alls är sant om några dagar.

Här är entreprenörskapet riktigt spännande. Vi arbetar med work-shops, skriver ner saker en tjänst måste ha och förutsättningarna varför det är så viktigt. Eric Ries skriver en hel del om detta i ”Lean startup” och vikten av att utmana befintliga trosystem, mäta, utvärdera och förbättra. Ger vår hypotes eller tanke inte de resultat vi vill ha, gör vi en PIVOT.

Non-identification eller Du är inte dina tankar: Ibland förknippar vi våra tankar med oss själva. Om vi har negativa tankar eller känslor känner vi oss negativa och dåliga. Så är det ”självklart” inte. Alla har dåliga tankar och dagar, och är helt ok trots det.

Här är vi tillbaka i Mindfulness och meditation. Vi låter tanken vara, känner efter, kanske måste vi gå tillbaka ett eller två steg, sedan släpper vi den och går vidare.

Tricket här är att inte kämpa emot, trycker bröstet, har du en obehaglig känsla – gå till Acceptans-steget och börja om.

Det är som ett nyhetsflöde, eller ännu värre, Facebook, massor med tjafs, strunt som bara rullar på. Ta inte in det och gör det inte till dina tankar eller tro att det är du.

N-et har börjat användas för ”Nurture” av författaren och meditationsläraren Tara Brach i hennes bok ”Radical Compassion”. Vilket leder oss in på sista bokstaven, självmedkänsla.

Self-compassion eller Självmedkänsla: Ok, nu blir det lite svårare. Att faktiskt verkligen tycka om sig själv har många problem med. Varning – här kan det krävs mycket träning.

Men om du tittar på hur ofta hur sagt till dina vänner och bekanta – ”Det är ok”, ”det är inte hela världen”! Säg det till dig själv, lika ofta. Var lika accepterande mot dig själv som du är mot andra.

Här kommer vi tillbaka till RAIN och meditation, det är ett bra verktyg för självmedkänsla. Gå igenom hela RAINs, från början till slut. Det kräver träning och man måste låta det ta tid. Svårt, ja, ibland, men så lärorikt och nyttigt.

Agneta Lagercrantz “sammanfattar” självmedkänsla på 286 sidor, i hennes bok med samma namn.

NOT: Acceptans eller medkänsla är INTE självömkan. Självömkan är något helt annat och applicerar du självömkan ska du studera det noga, titta på varför, vilka effekterna eller konsekvenser det ger. Då har du en god grund för förändring och kan skapa en plan för förbättring eller göra en Pivot.

Du kan läsa mer om RAINS om du Googlar på till exempel Tara Brach eller Elisha Goldstein. Eller läs mer om ACT, Acceptance and commitment theraphy.

ACT är en utveckling av KBT, ibland kallad KBT 2, som jag tycker är mer välgrundad och applicerbar.

Och tror du inte du kan ändra dig, “det är min personlighet” så har forskningen sedan länge visat att personlighet inte är konstant.

Vill du läsa mer om det kan jag rekommendera Benjamin Hardy “Personality isn´t permanent”

Stay healthy

Jag har ofta försökt ”göra en sak till” innan nästa möte. Och nej, jag funderade inte på min stressnivå. Jag tänkte inte på att min stress påverkade kvaliteten på det arbete jag utförde. Eller att min stress påverkade relationerna till kollegor, vänner och familj.  Ska jag vara helt ärlig tänkte jag inte speciellt mycket på stress överhuvudtaget.

Idag vet vi att stressen påverkar kvalitet på det vi uträttar. Och stressen är i grunden något väldigt positivt som hjälper oss att fokusera, prestera och få saker gjorda. Detta gäller inte minst i idrotten. Fotbollsspelare som får snabbare reaktioner eller 100-meterslöpare som springer snabbare. Golfspelarna har däremot en större utmaning. Det är inte säkert att de ligger på rätt stressnivå för att prestera. Vi kommer snart in på det.

Det är också sant att stress kan vara en hälsorisk, och att vi ofta uppmuntras att undvika stress om vi vill leva lyckliga, produktiva och långa liv. Men stress är faktiskt ett av de system som gör att just du finns här idag. De med bäst stressystem har haft större chans att överleva.

Titta på bilden nedan. Den kallas “Yerkes-Dodson-lagen” och visar att stress ökar prestation med fysiologisk eller mental upphetsning, men bara upp till en viss nivå. När stressnivån blir för hög minskar prestandan. Och en variabel till – tiden! Du kan ligga på maximal stressnivå under korta perioder. Längre perioder med maximal belastning leder till fysiologiska skador. Inte minst på hjärnan.

Det finns mer: Formen på kurvan varierar beroende på uppgiftens komplexitet och kännedom. Olika uppgifter kräver olika nivåer av stress för optimal prestanda. Till exempel kräver svåra eller okända uppgifter lägre stressnivåer för att underlätta koncentration, som vid analytiskt arbete; däremot kan du bättre utföra uppgifter som kräver uthållighet eller uthållighet med högre uppmuntran till att inducera och öka motivation, till exempel försäljningsarbete.

Med tanke på detta förhållande mellan stress och prestanda är det förmodligen bra att förstå hur mycket stress du upplever i olika perioder eller olika situationer. Om du är nyfiken på din stressnivå, ta testet på vår första sida.

Högre poäng på stresstesten motsvarar högre nivåer av stress. Baserat på forskning ligger en hög stress över 3,75 och väldigt hög stress över 4,75. Ligger du på mellan 2,75 och 3,75 ligger du på en normal stress, och då är du troligen koncentrerad på det du gör. Och du kan arbeta med uppgiften under lång tid. Med hänvisning till Yerkes-Dodson-lagen motsvarar sådana poäng i allmänhet en optimal stressnivå och därmed hållbar prestanda.

Om din poäng är mycket högre eller mycket lägre, kommer du troligtvis att uppleva stress på ett sätt som är skadligt för produktiviteten. I synnerhet anses nivåer över 3,75 indikera en skadlig stressnivå. Om du nu inte precis sprungit ett 100-metes lopp. Då är ligger stressen på rätt nivå för din situation.

Men även poäng som indikerar låga nivåer av stress – vanligtvis nivåer under 2,75 eller lägre – kan vara problematiska eftersom de signalerar en otillräcklig stress för att hålla dig engagerad i ditt arbete.

Om du ligger lågt på semester eller när du vilar är det perfekt. Men vill du öka din produktivitet kan du försöka hitta hälsosamma sätt att öka din stress genom att ta på dig mer utmanande uppgifter eller ansvar. Ökande stress kan kännas som kontraproduktivt, men kom ihåg att ökad stress motsvarar ökad uppmärksamhet och intresse (upp till en punkt).

Om din poäng närmar sig eller överstiger 3,75 är här några strategier som kan hjälpa dig att minska stress till en mer produktiv nivå:

• Öka din kontroll. En enkel lösning för att sänka stress är att hitta fler sätt att öka din kontroll över ditt arbete. Människor tenderar att tro att positioner på hög nivå ger mycket stress, men forskning tyder på motsatsen: Ledare med högre ansvarsnivåer upplever lägre stressnivåer än de med mindre på axlarna. Detta beror på att ledare har mer kontroll över sina aktiviteter. Oberoende av var du sitter i organisationshierarkin kan du ha sätt att öka din känsla av kontroll – nämligen genom att fokusera på aspekter av ditt arbete där du kan göra val (till exempel att välja ett projekt framför ett annat eller helt enkelt välja i ordningen som du svarar på e-post).

• Hitta fler möjligheter att vara äkta. Forskningen visar att människor ofta upplever känslor av inauthenticitet på jobbet. Det vill säga, vi agerar i överensstämmelse med åsikter från kollegor snarare än att uttrycka våra egna. Detta har viktiga konsekvenser för din stressnivå och prestanda. När människor uppför sig på inauthentiska sätt upplever de högre nivåer av ångest än när de helt enkelt är sig själva. Så försök att hitta sätt att uttrycka vem du är på jobbet, till exempel att erbjuda att dela dina unika talanger eller dekorera ditt kontor för att återspegla vem du är.

• Använd ritualer. Basket superstjärna Michael Jordan bar sina North Carolina shorts under sina Chicago Bulls shorts vid varje spel; När Carolina Kluft var aktiv som elitidrottare hade hon alltid med sig en liten grå tygåsna, Ior från Nalle Puh, till varje tävling. ”Han påminner mig om att jag gör detta för att det är roligt”; Dessa ritualer kan låta konstiga, men de kan faktiskt förbättra prestandan.

• Du kan också träna på att öka din optimala stressnivå. Det är dels en mental inställning. Om du accepterar stressen och ”inte stressar över din stress” får ett stresspåslag mindre negativ påverkan på din prestation. Här är kanske Kelly McGonigals TED mest välkänt. Har du inte sett det, eller om det var längesedan kan jag varmt rekommendera att du tar 20 min och lyssnar på henne. Sedan har vi fysisk aktivitet som förbättrar din stresstålighet. Detta sker genom att träningen ökar kortisolpåslaget men du får en lägre kortisolnivå efter träningen. Detta ger en ökad stresstålighet om det utförs rätt under längre tid.Notera: Personer med utmattningssyndrom inte ska träna, helt enkelt för att det försämrar rehabiliteringen genom ökat kortisolpåslag som kroppen inte kan hantera.

• Och till sist måste vi ta upp andningen. Detta är kanske det enklaste och bästa sättet att hantera stress. Vi kan kontrollera vår stressnivå genom vår andning. Vi ser ofta stressade medarbetare som andas med hög frekvens högt upp i bröstkorgen. Detta reducerar syretillförseln vilket i sig kan verka stressande. Om vi istället fokuserar på en jämn långsam andning ner i magen kan vi sänka stresspåslaget. Och djup andning förbättrar syretillförsel vilket ger en rad positiva effekter. Det som är viktigt att tänka på är att vi håller ett lugnt och jämt tempo när vi andas. Då får vi också ett fokus på andningen, och tränar ”mindfulness” vilket du säkert hört är ett bra sätt att sänka stressen.

Vill du veta mer om stress och hur din organisation kan arbete för en hållbar stress och optimal prestanda,
kontakta sverker@breathemedtech.com

Stress leder ofta till förändringar i vår andning, vilket i sin tur ger störningar i kroppens biologi.
Andningsproblem vid stress är välkänt. Inte minst sedan 1920-talet då utbrändhet hos första världskrigets skyttegravssoldater beskrevs.

Under Coronakrisen har vi fått lära oss syresättningens betydelse. Syresättning baserat normal på hur vi andas. Genom syresättning kan kroppen utvinna energi till processerna i cellerna.

Andningens fysiologi

Visste du att kroppen reglerar andningen via koldioxidhalten och syra-bas-balansen i blodet? Andningen ger kroppen syre och restprodukten vid energiproduktion blir koldioxid som försvinner genom utandning. Koldioxid bildas hela tiden i alla kroppens celler när fett och socker förbränns. Och undrar du var fettet försvinner när du går ner i vikt, precis, genom koldioxid i din utandning.

Syreförsörjningen är stabilare och mindre känslig för snabba förändringar än koldioxiden. Detta därför blir det viktigt för kroppen att snabbt kunna justera koldioxidhalten.

Koldioxid är förresten gasformen av kolsyra. Ett enda extra andetag innebär att vi gör oss av med koldioxid och då sjunker halten kolsyra i kroppen. Kolsyra är en syra, och viktig för vår ämnesomsättning. Halterna av kolsyra och koldioxid är intensivt bevakade och kontinuerligt finjusterade för att hantera syra-basbalansen i kroppens celler. Sker inte denna justering skulle vi snabbt bli sjuk, och om inte balansen återupprättas, avlida.

Syra-bas balansen mäter vi i pH och den skall ligga runt 7, ett normalläge. Ett sätt för kroppen att upprätthålla neutralt pH är via urinen. Här är det njurarnas förmåga att utsöndra syror som är välutvecklad. Denna processenen är däremot långsam i förhållande till andningen.

Genom andningen kan kroppen snabbt avge koldioxid, och därmed effektivt reglera kolsyrahalten. Utsöndring av kolsyra justerar syra-bas balansen i blodet. Men andningen är själv inte tillräcklig vid påfrestning, tex hårt muskelarbete som skapar mjölksyra i musklerna. Då används ett lokalt system för syraneutralisation.

Kroppen kan väldigt snabbt bilda extra baser och syror, vilket upprätthåller jämvikten. Och därmed cellerna jämvikt och arbete, detta kallas ”buffertar”. Effekten av plötsliga förändringar syra-bas balansen i cellerna blir därför relativt små. Buffertarna fungerar också som neutralisationsämnen. De kan vara både bas och syra så länge kroppen är frisk och i jämvikt, homeostas.

Om till exempelvis en muskel arbetar hårt och bildar mjölksyra i så stor mängd att pH lokalt sjunker under 7, övergår genast de buffertar som är i syraform till sin basform. Och återställer snabbt den totala syra-basbalansen. Mjölksyra och andra slaggprodukter transporteras sedan ut via blodet. Njurarna tar sedan över och utsöndrar det bildade syraöverskottet via urinen.

En aspekt av att vara frisk är att våra buffertämnen är i balans. Vilket vi alltså kan hjälpa till med via andningen. Om andningen inte fungerar normal, vilket hårt stressade individer ofta får problem med, kan syra-bas-balansen inte korrigeras fullt ut. Detta leder till störd ämnesomsättning vilket får en rad allvarliga konsekvenser.

Hård stress under lång tid innebär ofta att andningen flyttas upp i bröstkorgen och blir snabbar än normalt. Detta leder till exempel till att buffertföråd blir försvagade och vitala organ som tarmar och immunförsvar tål inte extra ansträngning, du blir helt enkelt sjuk. Har du upplevt återkommande förkylning eller andra besvär? Du undrar varför du inte blir frisk? Då har du en delförklaring nu. Men det är mer komplext än så förstås, vi återkommer till hormonbalansen i en annan artikel.

Vanliga symptom är obehaglig trötthet, både mentalt och fysiskt. Du tappar all uthållighet. Och intensiva ansträngningar skall vi inte ens tänka på. Din stresströskel sänks radikalt, ofta med huvudvärk och annan värk, tarmbesvär, ångest, och inte minst sömnstörningar. Dessa besvär kallas för kroniskt hyperventilationssyndrom. Besvär som ingår i kronisk hyperventilation är många med mängd andra diagnosnamn såsom ”utbrändhet”, ”kronisk trötthet”, ”somatoformt smärtsyndrom”, ”utmattningsdepression”, ”fibromyalgi”, ”kroniskt stressyndrom”och ”posttraumatiskt stressyndrom, PTSD”.

Andningens påverkan på hjärnan

Hjärnan är det vårt känsligaste organ för syrebrist, och symptom uppkommer snabbt i form av trötthet, kognitiva dysfunktioner och sänkt stresstålighet. I vissa fall blir hjärnan så störd av den försämrade syretillgången att ett generellt stresstillstånd startar, vilket ökar obehaget ytterligare. En ond cirkel uppstår och det hela kan utvecklas till en fullfjädrad panikångestattack.

En vanlig form av migrän uppstår när huvudets blodkärl blivit utmattade av långvarig sammandragning och till slut spänns ut av blodtrycket. Mycket tyder på att det i själva verket är kronisk hyperventilation som är orsaken till stressrelaterad migrän. Kronisk hyperventilation dock svårupptäckt vid vanlig fysisk undersökning. Modern teknologin för att mäta finns inom intensivvård, men inte inom primärsjukvården.

Det innebär också att stresshanteringsträning med andningsträning som kan utgöra den grundläggande behandlingen vid stress inte används idag.

Vem vet, kanske kan Coronapandemin göra så vi får bättre diagnostik kring andning och syresättning. Och därmed hjälpa till vid stressrelaterad sjukdom.

Och nu vet du också varför vi heter Breathe.

Stockholm i maj 2020

Källa: Läkare Clas Malmström

Breathes lösning reducerar stress och förbättrar välmående. Lösningen ger ökat självledarskap och beteendeförbättringar genom feedback som bygger på avancerad analys – Som en riktigt bra coach helt enkelt. Stort tack till #SingularityU #Samsung #FurhatRobotics #Swedbank #SavetheChildren and #Accenture och juryn från respektive organisation.

Vår analys fokuserar på grundläggande faktorer för stress och mental hälsa. Analysen är helt digital så oberoden av var dina medarbetare sitter kan vi snabbt och enkelt analysera de viktigaste faktorerna kring er hälsa.

Kontakta oss idag så kan du veta hur dina medarbetare mår så snart de har svarat på våra frågor

https://www.linkedin.com/posts/sverkermansson_3-tips-to-avoid-wfh-burnout-activity-6653265023231643648-WqAr

It’s all about the stress

Stress make the organization stupid. Robert M. Sapolsky, the worlds learning stress scientist tells you straight up – stress makes you make stupid decisions! Then you have to reverse those decisions, disrupting the entire production line, re-do previous work, make other re-do their work, delaying the delivery to customers and so on.

Stress is the current leading cause of productivity loss among civil servants such as officials, officers, clerks, computer workers, analysts, managers and other. Britain’s Healthiest Workplace took on this issue and their research – which consisted of monitoring over 32,538 workers across all the UK industries – revealed that both stress and lack of physical activity leads industry to lose as much as 27 days of productivity per each employee, every single year (Reilly, 2016).

Another survey by StressPulse – Cleveland, Ohio – studied 2000 workers nationwide, trying to understand both what causes stress at work, as well as how much productivity is lost because of it. The study showed that 60% of the workers experience high levels of stress, 32% deal with manageable levels of stress and more than 90% are facing stress at least in one way or another. Only 8% of the surveyed workers said they only have very low stress levels. The survey also concluded that stress was causing a third of the employees to lose at least one hour of productivity per day, while 42% said they lost between 15-30 minutes of productivity per day (Perkins, 2016).

Working proactive with stress is the smartest decision you can make

You are loosing between 20-40% of your employer’s productivity due to stress. What if you could reduce the stress level, make smarter decision, get your projects done on time and deliver higher quality to your customers?

Breathemedtech.com helps you work proactive and reduce stress. In our studies we have seen 18% reduction in stress in just 30 days! This leads to improved communication in the group, less friction, less complaints, better collaboration and better productivity with less cost!

If you could reduce stress with 18% for the cost of a coffee – would that be interesting to talk about?

Contact sverker@breathemedtech.com today

Reference:

Perkins, O. (2016, November 8). Workplace stress undermining productivity: ComPsych survey. Retrieved from Cleveland: http://www.cleveland.com/business/index.ssf/2016/11/workplace_stress_undermining_p.html

Reilly, S. (2016, April 11). EMPLOYEES IN OVERSTRESSED, INACTIVE AND UNPRODUCTIVE INDUSTRIES LOSE 27 DAYS OF PRODUCTIVE TIME EACH YEAR. Retrieved from Mercer: https://www.uk.mercer.com/newsroom/stressed-employees-lose-productive-time.html