Denna webbplats använder cookies för att förbättra användarupplevelsen och för att analysera prestanda och trafik på webbplatsen. Vi delar också information om användningen av vår webbplats med våra sociala media- och analyspartners.
wpforms-lite domain was triggered too early. This is usually an indicator for some code in the plugin or theme running too early. Translations should be loaded at the init action or later. Please see Debugging in WordPress for more information. (This message was added in version 6.7.0.) in /www/mindtemp_920/public/wp-includes/functions.php on line 6260twentynineteen domain was triggered too early. This is usually an indicator for some code in the plugin or theme running too early. Translations should be loaded at the init action or later. Please see Debugging in WordPress for more information. (This message was added in version 6.7.0.) in /www/mindtemp_920/public/wp-includes/functions.php on line 6260Testet är validerat och du får jämförelse med andra som gjort testet. Du kan komma tillbaka och göra testet så ofta du vill för att följa din utveckling.
Mät din stress nu och du har resultatet i din mail om 1 minut. Det är snabbt, enkelt och gratis.
Vilka stimuli som behövs och vilken effekt dessa får beskrivs med ”Stress – Sårbarhetsmodellen”.
Modellen baseras på arv och miljö. En del av oss är känsliga och startar HPA-axeln för mindre stimuli (och därmed oftare och under längre tid) och andra behöver kraftig stimuli, stressorer, (till exempel fallskärmshoppare) för att starta en stressreaktion.
Stress beskrivs ofta genom ”Stressaxeln” eller ”HPA-axeln”.
HPA står för:Här är kraftfulla förenklingar av ett mycket komplext system i kroppen. De olika hormonen frisätter an mängd andra hormon och mekanismer. Vill du lära dig mer kan vi varmt rekommendera ”Varför zebror inte får magsår” av Robert Sapolsky.
Genom ett stimuli reagerar hypotalamus och skickar ut kortikotropinfrisättande hormon (CHR) och Vasopressin, som tas emot av hypofysen.
Hypofysen reagerar och skickar ut adrenokortikotropiskt hormon, ACTH, som når binjurebarken och binjuremärg.
Binjurebarken skickar ut kortisol. Binjure märgen skickar ut adrenalin och noradrenalin.
Det är framförallt adrenalin, kortisol och noradrenalin som sedan startar Kamp-, Flykt- eller Frysnings-responsen (Fight –Flight & Freeze).
I dagligt tal pratar vi främst om ”Fly eller Fäkta”. Att ”vi fryser” eller spelar död är också en stressreaktion. Det läser vi om vid till exempel våldtäkter.
Enligt Sapolsky finns det ytterligare ett ”F” i modellen. Det är framförallt hos apor som Sapolsky och andra forskare har identifierat sex (Fuck) som en stressreaktion.
Fysiologiskt sker detta genom att hjärtat pumpar ut mer blod, framförallt i armar, ben och hjärna; matsmältning hämmas; urinblåsa och tarm kan tömmas och humöret förändras baserat på sårbarhetsmodellen.
Fly eller fäkta modellen har kritiserat för att vara fokuserad på manliga individer.
En annan modell, framförallt studerad hos ammande mammor, visar en ”Tend- and befriend ” eller ”vårda och bli vän med respons”.
Att våra och bli vän med syns tydligt när forskare studerar apor. Ammande mammor söker skydd hos varandra och försöker bli vän med, tex genom att putsa, den aggressiva hanen.
Hos den manliga medlemmarna kan samtidigt kan visa upp ett sexuellt beteende gentemot, framförallt, de kvinnliga medlemmarna i stammen.
Förklaringsmodellen som beskriver hur vi reagerar och vilka konsekvenser stress får utgår från Stress- och Sårbarhetsmodellen.
Modellen utgår från att individen har en uppsättning gener som till exempel styr hormonproduktionen av en stressor, och därmed hur stressad individen blir.
Miljön under och efter graviditeten, som näring, psykosociala faktorer eller läkemedel påverkar också hur och med vilken kraft en individ påverkas av en stressor.
Här kommer också epigenetiken in. Enkelt uttryckt är epigenetik hur DNAt läses av, eller om man så vill, hur epigenomet omprogrammeras av händelser före eller under graviditeten.
Studier på möss visar hur avkomman får en ökad sårbarhet, lägre stresströskel, om den inte får psykisk och fysisk närhet av mamman. Epigenetisk förändring påverkar främst fenotypen hos den enskilde avkomman.
Under bildandet av könsceller raderas de epigenetiska förändringarna. Men, det förekommer transgenerationell epigenetisk nedärvning. Det innebär att avkommans barn får samma fenomförändring som skedde hos föräldern. En lägre stresströskel för de generationer som följer har skapats!
Stress-Sårbarhetsmodellen förklarar både reaktionen, att reaktionen sker och på vilket sätt reaktionen manifesteras, dvs om stressen manifesteras som depression eller hjärt-kärlsjukdom.
Använder du stresstestet ovan får du dina nuvarande stressnivå. Du kan komma tillbaka och göra testet så ofta du vill och gör du det regelbundet kan du se din stressutveckling.
Om du istället använder Mintemps hälsorobot ser du din stressutveckling, men viktigare – vad driver din stress? Och vad skall du göra för att att skaffa dig en hållbar hälsa och få stöd till beteendeförbättringar som verkligen ger resultat!
© 2021 Mindtemp AB all rights reserved